Vi löser alltid problemet men ingen räknar på vad lösningen kostar
19.10.2026 – Fem kvadratmeter som flyttas från undercentral till uthyrbar yta har ett värde i kronor. Vad den krokiga kanaldragningen kostar under 30 års drift vet ingen. Emil Dahlberg, VVS- och energiingenjör på UPT part of Granlund Group, är en av få som både projekterar och räknar, och kan sätta siffror på det som annars förblir en känsla.
Höga rumsvolymer, låga byggnader och maximal uthyrbar yta. Målbilden är ofta densamma när det gäller utrymmen i fastigheterna, och oftast är det installationerna som får kompromissa med sina ytor. Men oavsett lösning försvinner egentligen inte problemet, det flyttas över till en drift som ska leva med det i minst 30 år framöver.
”Oftast är det utrymmena för installationer det tummas på. Antingen blir taken för låga eller så blir driftutrymmena för små. Sedan får vi det där omöjliga problemet som vi alltid löser”, säger Emil Dahlberg, VVS- och energiingenjör på UPT – en del av Granlund Group.
Sedan får vi det där omöjliga problemet som vi alltid löser
Emil Dahlberg, VVS- och energiingenjör på UPT – en del av Granlund Group.
Det finns alltid en lösning men oftast innebär det en påverkan på driften framöver. Exempelvis är driftrummen ofta för små för en optimal arbetsmiljö. En vanlig riktlinje är att det ska finnas en fri yta framför ventilationsaggregatet motsvarande cirka en och en halv gånger aggregatets bredd, så att luckor går att öppna och filter går att byta för ett optimalt underhåll.
”Oftast tummas utrymmet ner till bara en aggregatbredd, ibland ända ner till 70-80 procent av en aggregatbredd. Och så fort någon ställer en låda framför aggregatet går luckan inte att öppna. Driften kommer inte att tycka att det är kul när de ska serva det där i 30 år framöver”, fortsätter han.
Dubbelkompetensen gör konsekvensen synlig
Emil arbetar med både VVS och energiberäkningar, en kombination som få har. I praktiken handlar det om två skilda roller. Energiberäkningar görs oftast åt beställaren och visar hur mycket energi hela byggnaden förbrukar, men resultaten används sällan direkt i projekteringen. Inomhusklimatberäkningar ger däremot konkreta fakta till dimensioneringen, och med perspektiv från båda håll kan Emil räkna på de lösningar han själv projekterar.
Inomhusklimatet hanteras till 99 procent av VVS – temperatur, fukt, allt. Då är det en stor fördel att också kunna räkna på det
Emil Dahlberg, VVS- och energiingenjör på UPT – en del av Granlund Group.
”De gifter sig väldigt bra. Inomhusklimatet hanteras till 99 procent av VVS – temperatur, fukt, allt. Då är det en stor fördel att också kunna räkna på det”, berättar Emil.
Skillnaden mellan att uppskatta och att veta blir konkret i dimensioneringen. Ett krav kan exempelvis vara en operativ temperatur på 24 grader i ett rum under sommaren. Den operativa temperaturen beskriver hur temperaturen upplevs i rummet och är svårare att dimensionera efter än enbart lufttemperaturen. Frågan blir hur många watt kylbatteriet behöver leverera.
”Många har bra känsla för det och kan uppskatta. Eller så gör man det på riktigt i IDA ICE, med solinstrålning, personvärme, utrustning och belysning, och ser att aggregatet aldrig behövde jobba hårdare än exempelvis 2 400 watt. Bra, då vet vi vilken effekt batteriet behöver ha. Annars hade man kanske satt in 4 kilowatt för att gardera sig. Det funkar också, men det blir onödigt dyrt och onödigt om man bryr sig om klimatavtryck. Med beräkningen kommer man närmare sanningen”, fortsätter Emil.
Ingen räknar på konsekvenserna
Samma metod skulle gå att vända mot utrymmesfrågan. Trängre utrymmen skapar längre och krokigare system, kanaler där ingen vill ha dem och komponenter inbyggda bakom inspektionsluckor. Varje omväg skapar högre tryck, fläktar som går hårdare och en högre elförbrukning.
”Det blir ett onödigt komplicerat system som drar mer el och kostar mer pengar. Men sådana analyser görs i princip aldrig”, säger Emil.
Fem kvadratmeter som omfördelas från en undercentral till uthyrbar yta har ett ekonomiskt värde som kan beräknas per år, vilket gör beslutet lätt att motivera. Vad den högre elförbrukningen och det krångligare underhållet kostar under samma år vet ingen, eftersom ingen har räknat på det.
Problemet är vad lösningen kostar i dag och efter 50 års drift, och det räknar ingen på
Emil Dahlberg, VVS- och energiingenjör på UPT – en del av Granlund Group.
“Kanske tar kostnaderna ut varandra. Men man kan aldrig energioptimera bättre än systemet är byggt. Sitter det onödigt tryck i en krokig kanaldragning tickar de extra kilowattimmarna varje år, hur bra man än sköter driften. Ska vi sen prata klimatavtryck så är det för sent att ändra när det väl är byggt”.
Emils poäng är inte att installationerna alltid ska vinna utrymmesdiskussionen, utan att ingen i dag kan säga vad kompromissen kostar, eftersom bara den ena sidan är uträknad.
”Alla problem går att lösa, frågan är bara hur bra lösningen blir. Att vi löser det är inte problemet, problemet är vad lösningen kostar i dag och efter 50 års drift, och det räknar ingen på”, avslutar Emil.
Vill du veta mer?

Tobias Broddeskog
Mer från våra specialister
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Bli bland de första att ta del av de senaste nyheterna och trenderna kring Granlund och fastighets- och byggsektorn