Att projektera i korslimmat trä kräver ett annat tänk
20.5.2026 – Att bygga i KL-trä innebär nya möjligheter ur ett hållbarhetsperspektiv men också nya utmaningar för projekteringen. För elprojektören blir arbetssättet lite annorlunda med högre krav på samordning, detaljplanering och framförhållning än i traditionella byggprojekt.
Intresset för korslimmat trä, KL-trä, växer i takt med byggbranschens fokus på hållbarhet och lägre klimatavtryck. Men att projektera installationer i ett KL-träbygge kräver ett annat tänk än i ett konventionellt projekt.
Det estetiska ställer högre krav från start
I ett KL-träprojekt är ofta själva materialet en central del av arkitekturen. Exponerade träväggar och synliga träytor är inte bara en detalj utan en del av helhetsupplevelsen. Det ställer krav på elprojektören redan i tidigt skede. Något Mikael Nordin, elprojektör hos Granlund Stockholm, har erfarenhet av från ett av sina projekt.
“När vi började projektet ville de ha rena KL-träväggar överallt men det blir svårt om du ska ha installationer i väggarna. Vi la mycket arbete på att kartlägga var vi behövde ha installationer och försöka samordna det med övriga discipliner för att minimera antalet väggar som behövde bekläs. Vi bollade kontinuerligt med arkitekterna om var vi ville ha synliga träväggar och vad vi kunde klä in med utanpåliggande skivor”, säger Nordin.
Mycket av planeringen går ut på att tidigt bestämma vilka ytor som ska vara visuellt rena och planera installationerna utifrån det. En avvägning som i ett konventionellt projekt sällan behöver göras på samma detaljnivå.
När stommen lämnar fabriken är allt redan klart
KL-trä är ett homogent material där varje ingrepp påverkar konstruktionen. Ledningar och rör förläggs i frästa spår, som förbereds i fabriken, i stället för att förläggas i lättväggar eller gjutas in som i betong. Det kräver att elprojektören ritar elnycklar för varje position och har allt klart långt innan bygget är igång.
Spåren och hålen görs i fabriken, så när träet kommer till bygget ska allt redan vara färdigt.
Mikael Nordin, elprojektör hos Granlund Stockholm
“Vi är vana att göra håltagningsunderlag för större hål främst i våra primärstråk och sen är allting frid och fröjd. För att få koll på lasterna var vi tvungna att märka ut varenda hål och leverera det till trä-konstruktören. Spåren och hålen görs i fabriken, så när träet kommer till bygget ska allt redan vara färdigt”, säger Nordin.
Även den minsta håltagning blir en större fråga
Med många ledningar genom väggarna uppstår också många småhål. Eftersom dessa ofta passerar brandcellsgränser krävs noggrann utredning kring håldimensioner, tätningsmetod och hur håltagningen samordnas med övriga installationer.
Det ställer höga krav på samordning med leverantörer av brandtätningar, brandkonsult och konstruktör. Även till synes enkla åtgärder behöver granskas och godkännas, vilket innebär att konstruktören måste involveras betydligt tätare än i ett traditionellt projekt.
“För oss var det första gången vi gjorde ett projekt i KL-trä så för att få reda på förutsättningarna var det väldigt mycket bollande med konstruktören, brandkonsulten och leverantören för att göra rätt”.
Mindre plats för undertaken att gömma sig bakom
I ett konventionellt projekt finns ofta nedpendlade undertak och andra utrymmen att leda installationer genom. I KL-trä är förutsättningarna annorlunda då balkarna bygger mer och håltagningarna genom dem får bara utföras på ett visst sätt. För att få bra takhöjder och så kräver det mer tänk på ledningsvägar och lösningar.
Vi var tvungna att dela in balkarna i sektioner och fick bara ta hål i mittsektionen. Kombinerat med att det inte alltid finns nedpendlade undertak under balkarna för att gömma installationer så fick vi hitta andra vägar att gå.
Mikael Nordin, elprojektör hos Granlund Stockholm
“Vi var tvungna att dela in balkarna i sektioner och fick bara ta hål i mittsektionen. Kombinerat med att det inte alltid finns nedpendlade undertak under balkarna för att gömma installationer så fick vi hitta andra vägar att gå”, säger Nordin.
En kompetens som blir mer efterfrågad
KL-trä projekt i denna omfattning är fortfarande mer sällsynta i den stora massan av projekt, men med hållbarhet högt på agendan finns en tydlig förväntan om att det kommer att förändras. Trä binder CO2 under hela sin livstid, vilket gör det till ett attraktivt material när certifieringskrav som NollCO2 blir allt vanligare i branschen.
“Alla strävar efter hållbarhet och KL-trä går fort att montera och ger bättre flöden i byggena. Jag tror att vi kommer att se mer av det”, avslutar Nordin.
Vill du veta mer?

Max Bladström
Fler Granlund-nyheter
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Bli bland de första att ta del av de senaste nyheterna och trenderna kring Granlund och fastighets- och byggsektorn